Nördkulturen

Inlägg publicerade under kategorin TV-Spel - Varvat spel

Av David - 16 augusti 2014 13:15

 


Jag var först tveksam till hur de skulle kunna göra ett South Park spel och få det att bli bra. För att göra ett spel om en komediserie måste man först och främst kunna föra över humorn från TV serien in i TV spelet och få det att funka ihop med spelmekanismen... och det gjorde dem... och de lyckades suveränt!!  Jag älskade varje minut av spelet och humorn fanns med hela tiden.


Du spelar en ny kille som flyttat in till South Park och du blir snart indragen i vad som verkar vara en oskyldig fantasy lek mellan Cartmans arme' av människor och Kyle's arme' av alver. De slåss om något som kallas The Stick Of Truth. Du får i uppdrag att ge dig ut att rekrytera olika folkgrupper runt om i South Park plus många andra sidouppdrag men som vanligt när det gäller South Park så förvandlas denna oskyldiga lek snart till blodigt allvar med rymdvarelser, FBI, nazist zombies och Taco Bell som hörnstenarna i denna episka komedisaga.


Hela spelet gestaltas som ett rollspel då stridssystemet är som sådant att varje deltagare tar sin tur där den kan utföra två handlingar i varje stridsrunda. Jag tror de använder samma stridssystem i Final Fantasy spelen. I alla fall de tidiga spelen. Allteftersom spelet går får du ny utrustning och nya vapen att utrusta din karaktär med och allt i sann South Park humor.


Är du inte förtjust i och inte uppskattar South Parks humor så är inte detta spelet något för dig. Det finns de personer som tror att South Park bara är kiss och bajs humor men de har missat helhetsbilden av hela deras genialiska komedityp. Visst är det mycket kiss och bajs humor men det är de underliggande meddelandena som har betydelse, inte att det är kiss och bajs, vilket det är många som misslyckas med att se.

Humorn i spelet är trogen TV serien. En av mina favoritdelar är när man krympte sig i storlek för att jaga efter The Underpant Gnomes. I slutet av det uppdraget fick man möta deras shaman i en boss strid som utspelade sig i dina föräldrars säng menats de hade sex i bakgrunden.

Jag satt fastklistrad framför detta spelet och hade svårt att lägga ifrån mig kontrollen. Det enda negativa med spelet var att striderna kunde bli rätt utdragna och ibland blev det lite väl många strider på raken. Men allt man gjorde var att dra en djup suck, fattade kontrollen och tog sig igenom striden för man visste att spelet hade mer att erbjuda runt nästa hörn!


 


Betyg: (Episk)

Kan köpas här: CDON på Playstation 3, Xbox 360 och PC

Av David - 13 augusti 2014 15:02

 

Ännu ett spel avbockat på min spellista. Detta spelet hör till point & klick kategorin fast ändå lite annorlunda. I point & klick spel brukar man inte kunna delta i strid utan där ska man pussla sig ur varje situation, mestadels. Men i detta spelet har de kommit på en sätt att slåss som är nytt för mig i alla fall. Varje gång en walker eller någon annan fiende attackerar dig har du bara en viss tid, oftast väldigt kort, på dig att trycka på rätt knapp annars dör du. I vissa situationer kan det bli väldigt intensivt och adrenalin pumpande.


Walking Dead är inte lika segt och utdraget som point & klick spel kan vara utan det flyter på väldigt bra men utan att vara för lätt. Det svåra och tuffa i detta spel är att ta alla beslut man ställs inför. Besluten du tar följer dig i spelets gång och kan få konsekvenser längre fram.


Story mässigt är detta spelet väldigt bra! Du spelar en man vid namn Lee som blivit dömd för mord. Under sin resa genom ett raserande samhälle stöter han på en liten flicka, Clementine. De bägge blir väldigt fästa vid varandra och Lee gör allt för att skydda den lilla flickan. Storyn låter, när jag beskriver den, väldigt lik Last Of Us men jag kan försäkra er om att det är stor skillnad på dessa spelen. Bägge är riktigt bra dock, det har de gemensamt. Voiceacting är riktigt bra och man lär sig att bry om vissa karaktär och man lär sig att hata andra. Spelet kommer ta dig genom en bergochdalbana med interna intriger, konflikter och konfrontationer som i allra högsta grad påverkar de val du kommer göra.  


Det stora bekymret detta spelet hade är lagget! Jag tyckte det laggade lite väl mycket ibland och under strid var det verkligen ett störelsemoment. Det v ar fruktansvärt irriterande när man hade begränsad tid på sig att nå ett beslut så frös eller hackade bilden fram. Detta sänkte tyvärr betyget från topp betyg till en fyra. Jag ser verkligen fram emot att spela säsong 2!


 


Betyg: + (Mycket bra)

Kan köpas här: CDON på Playstation 3 och Xbox 360

Av David - 11 augusti 2014 14:49

       

Det händer inte så ofta att jag varvar två spel så tätt inpå varandra men Contrast har varit ett sådant spel jag fallit tillbaka på varje gång jag varvat ett annat spel och velat ha något att spela mellan mina spelköp. Så nu kort efter att jag klarade Darksiders 2 så klardade jag även av Contrast.


Contrast har en riktigt snygg miljö. Det är en värld formad av surrealism blandat med noir. Du spelar en kvinna vid namn Dawn som bara Didi, en liten flicka, kan se. Dawn existerar i två olika verkligheter och har förmågan att fasa in i skuggornas värld och bli en skugga på väggen. Det är runt detta spelet har sin fokus. Du kommer under hela spelets gång fasa in och ut från den verkliga världen, in i skuggvärlden för att ta dig över olika hinder och lösa olika pussel.  Dawn och Didi är de enda personerna i spelet man får se i 3D motiv. Alla andra karaktärer framstår enbart som skuggor på väggen.


Till en början hade jag svårt att ta till mig det här spelet men det växte med tiden. Storyn föll in bra i kontrast med spelmiljön, ganska mörk och sorgsen på sina ställen. Många klagar på att spelet har många buggar men för att vara ärlig stötte jag bara på en enda bugg i hela spelet och det var i slutet, utöver det fungerade det helt felfritt för mig. Jag spelade dock PS4 versionen, det kan vara PC versionen de pratar om.


Contrast är ett riktigt snyggt spel som gör sig väldigt bra grafiskt sett på Playstation 4. Det kan bli lite monotont i längden då hela spelet går ut på att leka med skuggor och lösa pussel men för er som uppskattar en intressant story i ett spel lika mycket som gameplay kan finna det spelbart. Jag tyckte spelet växte ju längre in i spelet jag kom och det var inte förrän i slutet av spelet som jag verkligen började gilla spelet, även om det hade sina verkligt ljusa stunder titt som tätt spelet igenom. Jag tycker teater sekvensen va väldigt häftig!


 


Betyg:  - (Mycket bra)

Kan köpas här: Playstation Network eller CDON till PC



Av David - 10 augusti 2014 09:00

 

Detta var en klar förbättring sedan det första spelet. Det var som att stiga in i ett helt annat spel, även om mycket var sig likt så som striderna och köp av olika combos mm. I Darksiders 2 har de slängt in en liten gnutta av rollspelselement där du kan lägga olika poäng för att bygga upp din gubbe och ge han olika förmågor. Inte nog med det så hade alla vapen i spelet stats och det var ett välkommet tillskott.


Spelet utspelar sig i en öppen värld men detta hade de inte lyckats få till riktigt bra. Världen var stor men den var ovanligt tom för den storleken. Allt som fanns att göra mellan punkt A och B var att slåss mot lite monster vilket man ändå fick göra inne i alla dungeons så det ville man helst undvika. Mestadels av tiden använde man sig av "fast travel" funktionen för att förflytta sig.


Boss striderna i detta spelet var underbara. I ettan kände jag mig aldrig utmanad då jag dödade de flesta bossarna på första försöket men här var de lite svårare och kunde ge mig en härlig fight. De var inte alltför svåra heller (som i Bayonetta) utan de utmanade mig lagom till den grad att jag visste att jag behövde vara på min vakt annars kunde jag hälsa hem.


Storyn i spelet tog vid där ettan slutade. Du spelar en av de "four horsemen of the apocalypse". I ettan spelade man War och i detta spelar man Death, den kraftfullaste av alla de fyra ryttarna. Detta spel tar vid där ettan slutar och Death försöker rentvå sin broders namn efter att han fått skulden för att jorden förintades. Det är väldigt mycket letande i spelet efter olika saker. Du kan komma till en person som du behöver hjälp utav men då behöver han i sin tur hjälp med att hitta ett föremål och för att hitta detta föremål måste du hitta tre stenar i olika dungeons osv osv. Det är väldigt mycket sådant i detta spelet.


Jag gillade detta spelet bättre än det första som sagt men hade de ansträngt sig mer att fylla ut sin stora, tomma värld med något mer än bara en massa monster så hade spelet kunnat vara riktigt intressant. Något som gav dig känslan av att vilja rida runt och utforska världen men det fanns inget som lockade till det. Jag hoppas de gör bättre ifrån sig nästa gång, det kan bara bli bättre. För det blir väl ett spel till? Det finns ju två ryttare kvar, Famine och Conquest.


 


Betyg:   + (Bra)

Kan köpas här: CDON på Playstation 3, Xbox 360, PC eller WII U

Av David - 13 juli 2014 17:56

 

Jorden har råkat ut för apokalypsen och himlens och helvetets styrkor har anlänt till jorden för att utföra det sista slaget mellan gott och ont. Mitt i allt detta har en av de fyra Horsemen vaknat för att bringa order i allt detta kaos. Men något är fel, det sjunde sigillet har ännu inte brutits så ingen av de fyra Horsemen ska egentligen ha blivit framkallade.


Har ni spelat Dante's Inferno och Castlevania Lord Of Shadows så har ni praktiskt taget spelat Darksiders också. Alla de tre spelen har mycket gemensamt så som att köpa många olika combos till sina vapen, öppna kistor för att få mana eller livskraft och alla tre spelen innehåller stora bossar. Jag blev dock mer utmanad på Castlevania och Dante's Inferno och ändå valde jag medium svårighetsgraden på detta spelet. Boss striderna var inte jättelätta men det var sällan jag dog och behövde göra om en boss. Jag såg alltid till att ha lifestones att använda när min kraft var nere på låg nivå. Den svåraste bossen för mig måste ha varit den stora fladdermusen Tiamat. En annan rolig grej om just dessa tre spelen, Darsiders, Dante's Inferno och Castlevania Lord of Shadows är att alla tre släpptes samma år. Jag undrar hur de kunde bli så lika varandra i stil. Något måste ha läkt ut som de andra spelutvecklarna använde sig utav. Men en sak är i alla fall säker, förfadern till dessa spel är God of war.


Jag tycker det är så onödigt att köpa alla combos som finns i dessa spel. Jag vet inte hur det är med er andra men i alla fall jag använder mig bara av en knapp hela tiden, det är sällan jag försöker mig på combos i strid. Darksiders innehöll inte bara strid utan du fick lösa en hel del pussel också och dessa kunde vara utmanande till skillnad från dina fiender i spelet. Här fick jag ta hjälp av youtube rätt ofta.

Storyn i spelet var väl helt ok, inget märkvärdig. Det är mycket, vad jag antar, bibliska namn hit och dit som Azrael, Uriel och Abaddon men det är i spel som detta som de kommer till sin rätta eftersom de har alltid varit och kommer alltid att vara ren fiction.

Spelkontrollen var bra men att hoppa kunde ibland vara riktigt frustrerande. Han hoppar verkligen inte högt och ibland måste du verkligen ställa dig och fokusera dig på hoppet just enbart för att nå över en liten kant. Många gånger när jag skulle göra ett dubbelhopp  mitt i luften så lydde inte knappen utan istället fick jag bevittna hur min karaktär störtade ner i avgrunden mot sin död i stället.

Jag gillade det här spelet men det var inget minnesvärt och skulle jag klassa detta spelet mot Castlevania, God Of war och Dante's Inferno skulle det nog komma på fjärde plats. Det betyder inte att Darksiders var dåligt, det betyder bara att de andra tre spelen som jag spelat av denna sorten var bättre.


 

Betyg: (Bra)

Kan köpas här: CDON till Playstation 3 och Xbox 360



Av David - 16 juni 2014 08:30

 

Jag blev lite besviken på det här spelet. De har lyckats med att skapa en riktigt snygg miljö och tanken bakom spelet är bra men handlingen är fattig och karaktärerna lyckas inte vinna över dig eller charma spelaren såpass att man orkar bry sig.  Ett stort störelsemoment jag blev irriterad på var att man ibland kunde höra två människor tala med varandra men man såg aldrig vilka det var som sa något. Nu kan det ha varit så att det skulle föreställa att du smög förbi ett fönster och lyssnade på rösterna som pratade inomhus men det lät inte som det, det lät som om de stod precis bredvid dig. Väldigt ofta så kunde en konversation mellan två vakter som du skulle smyga förbi fastna i en ändlös loop så du fick höra samma konversation om och om igen fram tills att du byte stadsdel och kartan laddades om.


Nu gjorde jag inte så många sidouppdrag men de jag gjorde var ganska lika varandra och enda anledningen man gjorde dem var för att tjäna en slant men i slutändan hade jag överflöd av pengar vilket gjorde sidouppdragen ganska meningslösa så jag fokuserade mig bara på huvudstoryn. Spelet tråkade ut mig vissa tillfällen att jag fick stänga av och fortsätta spela några timmar senare när jag fick lust till det men det var aldrig riktigt dåligt ändå. Spelet lyckas nätt och jämt klamra sig fast vid betyget godkänt för det har potential men de lyckades bara aldrig få ut något riktigt bra från det.


Miljön är skitsnygg. Tänk er en mörk version av staden Esgaroth från den andra Hobbit filmen. Täta gator och hustak som våran tjuv kan smyga runt på och undvika bli sedd av vakter. Men naturligtvis räcker inte det för att rädda det här spelet. Men ett chapter måste jag ge dem en klapp i ryggen för. Det femte kapitlet när du beger dig till ett övergivet mentalsjukhus. Det måste ha varit ett av de häftigaste kapitlen jag spelet i ett spel på länge och det är det kapitlet som blir detta spelet stödpelare. Skräckfaktorn på den banan har de verkligen lyckats med så man börjar undra, de kanske borde ha gjort ett skräckspel istället?


 


Betyg:  (Godkänd)

Kan köpas här: CDON till Playstation 3, Playstation 4, Xbox 360 och Xbox One

Av David - 11 maj 2014 09:01

 

Du spelar Grayson Hunt, en ex black ops soldat som kraschlandar på en före detta semesterplaneten, efter att ha jagat och skjutit ner sin förra befälhavare, General Sarranos skepp. Sarrano hade lurat Grayson Hunt och hans black ops team att mörda en civil reporter som hade en lista över alla civila offer som General Sarrano dödat. Din huvuduppgift i spelet är att få tag i Sarrano som också överlevde kraschen och ta dig ifrån den numera postapokalyptiska planeten där olika mutant gäng härjar i ett fullskaligt krig.


Jag köpte detta spelet begagnat för 49 kr och jag hade inte höga förväntningar av det. Jag tänkte att jag får väl vad jag betalar för. Men detta spelet överraskade mig väldigt positivt. I början tyckte jag att spelet kändes lite monotont och upprepande men det dog snart ut och ersattes med ett action packat och fartfyllt spel. I många av sekvenserna då man bara hade en viss tid på sig att nå till en viss punkt, med raserande byggnader runt sig, omringad av skjutande fiender och explosioner lite varstans, pumpade adrenalinet rätt bra och satte verkligen krydda på spelet. Miljön är riktigt snygg också! Planeten du är på var ett före detta semesterparadis som har rasat ihop fullständigt och de många turister som va på planeten är nu dessa mutantgäng som krigar mot varandra. De har verkligen lyckats med att återskapa världen. Man kan se att det en gång var ett paradis med flotta hotell, stora höghus och affärsverksamheter som nu raserat i ett kaos då inget, förutom en siluett av den förflutna skönheten, av planeten finns kvar.


Det finns massor med olika sätt att döda dina fiender på och det är lite runt detta temat som spelet sätter sin fokus. Ju mer kombinationer du använder för att döda dina fiender desto mer poäng får du som du senare kan använda till att köpa ammunition, vapen och uppgraderingar för. Så är du en av dessa moral människorna som inte gillar våld i TV spel så köp för allt i världen inte detta spelet... eller spela inte TV spel överhuvudtaget för den delen.

Jag tog mig igenom spelet utan några direkta svårigheter på normal svårighetsgrad och varvade det ganska fort. Så vill du ha ett lättsamt spel med mycket action, bra action!, och lite "mindless" skjutande med diverse olika vapen på annalkande horder av mordlystna mutanter så spela detta spelet, det är bättre än vad man kan tro!


 


Betyg:   (Mycket bra)

Kan köpas här: CDON till Playstation 3, Xbox 360 eller PC



Av David - 23 april 2014 08:45

 

Låt er inte luras av bilden ovanför. Spelet finns inte att köpa i "fysisk form" till Playstation 3. Jag köpte spelet för runt 100 lappen på Playstation Network. Spelet faller in i kategorin point & klick vilket i mitt tycke gör sig bäst på PC. Jag har inget emot den typen av spel, jag tycker de kan vara en bra och avslappnande omväxling från de andra spelen, men det är svårt att spela den typen av spel med en TV spels kontroll.


Spelet var bra och du får ta dig igenom en väl genomtäckt deckarhistoria i äkta noir stil. De bekymmer som spelet led av tyckte jag var kontrollen. Självklart talar jag om Playstation 3 varianten nu. På PC, när man kontrollerar allt med musen, flyter dessa spel på mycket smidigare. I vissa tillfällen ville inte markören eller karaktären röra sig i den riktning som man tryckte den analoga styrspaken åt. Det tog ett tag för den att reagera. Men för att vara rättvis så var kontrollen inte fruktansvärd, långt ifrån. Det var bara en nagel i ögat så att säga. Men den nageln kan bli väldigt irriterande för de personer som inte har något tålamod och tålamod måste du ha om du ska spela det här spelet. Det är långa dialoger och MYCKET laddningstider, korta sådana men ändå många av dem. Varje gång karaktären byter rum så ska spelet ladda en kort stund. Vid vissa tillfällen så  kunde spelet bugga sig men inte så det störde spelandet i såpass grad att man fick trycka om och spela om en sekvens. En person jag pratade med inne på museet försvann en kort stund och ibland när karaktären skulle röra sig från en punkt till en annan på skärmen kunde han fastna någonstans på vägen och sedan dyka upp helt plötsligt på den punkten dit han var på väg, som sagt, inga störande buggar men buggar likaså.


Storyn i spelet var helt underbar tyckte jag! Det var som att spela med i en äkta deckare med alla de klassiska figurerna som den rika grevinnan, betjänten, läkaren, den rika bortskämda unga flickan, detektiven, sjökaptenen och några till. Sätt sedan dessa stereotypiska karaktärer som känns plockade direkt från en deckarroman in i miljöer, som känns handplockade från samma stereotypiska mall, som orientexpressen, en kryssnings ute i medelhavet och till sist i ett museum borta i Egypten och mixa ihop dessa i en deckarhistoria som milt sagt var genialiskt uttänkt och som jag tror att du som spelare inte lyckas klura ut förrän spelet är varvat.


 

Betyg: (Bra)

Kan köpas här: CDON som nedladdningsbar fil till din PC. Eller om du vill köpa den till Playstation så finns spelet på Playstation Network.


Presentation

Kategorier

Läser just nu

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik


Skapa flashcards