Nördkulturen

Alla inlägg under augusti 2014

Av David - 26 augusti 2014 08:30

 


En till Infinity figur är klar. Denna gång är det legenden Tarik Mansuri från Haqqislam armén. Han är den allra första utav soldaterna ifrån Khawarijs som ingick i ett projekt av genetisk förbättring. Det förvandlade honom dramatiskt och avbröt skadliga oxidationsprocesser i hans kropp. Han åldras inte, är aldrig sjuk och alltid i toppform. Han har omänskligt snabba reflexer och hans sinne är alltid skarpt.  I strid rusar blodet i hans ådror som flytande kvicksilver. Dessutom är Mansuri en utomordentligt bra soldat, med utmärkt disciplin. Även i strid med döden tätt inpå så ler han självsäkert, fylld med raseri.


I sina fyrtio år i tjänst som en erövrare och verkställare för Haqqislam har han deltagit i flera högriskuppdrag. Han vägrar att bära ett tält på uppdrag, om det gör det möjligt för honom att bära mer ammunition. Han sover i det fria även i de värsta klimaten, med hans vapen nära hans kropp för att hålla sig varm och hans stridsväst som kudde.


För Mansuri är Haqqislam den mäktigaste nationen, och hans Khawarijs de bästa trupperna i allt. Han anser att hans uppdrag, och hans mäns, är att bära sin nation till seger. Att inte göra detta skulle vara detsamma som att förråda sina ideal. För honom är Khawarijs hjärtat och själen i Haqqislam´s armé så de måste vara ett föredöme för alla.


I speltermer är Mansuri en dyr men väldigt bra karatär. Han bär ett Armour Piercing Rifle och en Light Flamethrower.  Hans flyttvärde är 5 cm mer än normalt och han har förmågan Super-Jump. Han har ett mycket högt värde i närstrid och detta i samband med förmågan Martial Arts Level 2 samt Poison på hans vapen gör det honom väldigt dödlig. Han har även gift i sitt blod, vilket gör att han orsakar skada på den fiende som skadar honom i närstrid.


 

ANNONS
Av David - 25 augusti 2014 08:30

 

Handling

En man vid namn Jeremiah vill flytta upp bland bergen och leva livet som en eremit. Efter att han levt bland bergen ett tag dras han in i en fejd med Crow indianerna efter att ha ridit över en av deras heliga gravplatser och en efter en kommer de efter honom i hopp om att döda honom.


 


Filmen är baserad på en riktig pälsjägares liv vid namn John Johnston som hade smeknamnet "Crow killer" och "Liver eater Johnston" vilket var en antydan till att han alltid åt upp levern på de Crow indianerna han hade dödat. Större delen av filmen får vi följa Jeremiahs väg till sitt idylliska liv uppe bland bergen. Han dras ovilligt in i en rad händelser som lämnar honom både en liten pojke och en nybliven indian fru att ta hand om. Första timmen och väl det är väldigt lös sammansvetsad gällande historieberättande och man glider bara med Jeremiah i hans liv uppe bland bergen där han träffar på olika folk och jagar lite djur men det är också den delen jag gillar mest. Rätt skönt att få se en man resa ut i naturen, upp bland bergen och få se honom skapa sig ett liv där uppe. För min del hade hela filmen gärna fått vara på det sättet. Lite senare i filmen blir det lite mer action för den som gillar det då Crow indianerna sätter efter honom och en efter en försöker de ge sig på och döda Jeremiah.


Från början var det tänkt att Clint Eastwood skulle få rollen men hur mycket jag än gillar Clintan så var det nog bättre att den gick till Robert Redford. Risken hade funnits annars att Jeremiah Johnson hade smält in bland Clintans många andra western karaktärer han spelat genom åren och blitt en fotnot i filmhistorien.

Det tog hela 3 månader att hitta rätt skådespelerska som skulle spela Jeremiah Johnsons indian hustru The Swan. Hon heter Delle Bolton och detta blev hennes enda långfilm hon spelade med i. Utöver det har hon medverkat i ett avsnitt i TV serien Monk. Både Robert Redford och Delle Bolton gör sina roller rättvisa.


Jag gillade denna filmen för den tilltalar den delen av mig som älskar vildmarkslivet och fascinationen av folk som lever en nybyggares liv och kan leva sitt liv med det naturen har att erbjuda. Hur mycket jag än älskar elektronisk underhållning som mitt moderna samhälle förser mig med så älskar jag även denna typen av liv där man får jaga för föda och jobba för att överleva lika mycket. Jag vet inte varför, det kanske är respekt och fascination över hur våra förfäder en gång levde långt före industrialismen satte fart.


Betyg: (Mycket bra)

Kan köpas här: Jag har sett den på Tradera

ANNONS
Av David - 24 augusti 2014 11:43

 

Allmänt

Författaren är Jonathan Hickman som har varit med och skrivit serier som Dark Reign: Fantastic Four Limitied Series och så var han med ett tag på Fantastic Four och serien S.H.I.E.L.D Han har även varit med o skrivit Ultimate Comics Thor.

Tecknaren heter Rafa Sandoval och har jobbat för Marvel. Sedan år 2012 jobbar han för DC där han tecknar Catwoman. Han skrev på sin blogg i Februari 2013 att han fått ett tre års kontrakt med Le Bombard som är en Belgisk serietidningsutgivare men vad han gör för jobb där lyckades jag inte få fram.  Hans blogg hittar ni HÄR. Den är både på spanska och engelska.


Handling

Världen lider av globala konflikter och för att få ett försprång forskar den östasiatiska republiken fram ett serum för att skapa supersoldater. Nick Fury vet att han måste få tag i detta serum så han kallar in sin mest pålitliga trotjänare, Clint Barton, Hawkeye.


     


Min åsikt

Som vanligt när det gäller Marvel och deras Ultimate universum är det actionpackat nästintill hela berättelsen igenom. Jag gillar karaktären Hawkeye för han är ingen traditionell superhjälte. Han är en före detta fånge med en exceptionell förmåga att alltid pricka rätt med sin pilbåge eller vad han nu väljer att skjuta med. Hans brist på superkrafter gör honom lättare att relatera till på en personlig nivå än de andra hjältarna med lite mer overkliga förmågor.

Berättelsen var absolut inte händelselös eller tråkig någon gång. Det var en sådan lättläst historia att det gick att ta sig igenom den på en gång men den föll inom standard ramarna. Inget utmärkande eller "what the fuck" ögonblick som skiljer en mycket bra berättelse från en bra. Men den höll måttet och levererade en underhållande läsning.


Betyg: + (Bra)

Kan köpas här: Bokus eller CDON

Av David - 23 augusti 2014 20:40

 

På detta kortet tycker jag att flavor texten är lite överflödig. Först tittar man på kortets namn, Alchemist's Apprentice, sen förs blicken ner till bilden där man tydligt ser att lärlingen mixar med några kemikalier och till slut läser man kortets ability och det sammanfattar allt. Rätt roligt kort om man ser det på det sättet för hela historien om denna lärlings öde berättas från titeln ända ner till ability texten. Flavor texten känns bara som utfyllnad på detta kort.

Av David - 17 augusti 2014 11:50

För mig har Magic alltid varit ett spel som man ska ha "roligt" med tillsammans med sina kompisar eller med främlingar du möter på m indre seriösa sammanhang som pre-release. Ja jag skrev roligt inom citationstecken för jag vet själv hur irriterad jag kan bli när jag förlorar en Magic match men det betyder inte att jag inte har roligt för det. Frustrationen ligger i att man har spenderat flera hundra, ibland över tusen kronor, på att plocka ihop sin kortlek bara för att förlora varje match med den och då kan jag säga, då blir man inte på det bästa humöret men spelet är fortfarande roligt för det.


 

Nämen oj... hur slank bilden på min EDH pokal in här? Nåja, jag får väl fortsätta med inlägget under bilden.

Jag gillar inte när Magic blir för allvarligt. Det suger ut all det roliga ur spelet. Därför kommer jag aldrig ställa upp i någon Grand Prix eller något annat mer än pre-release evenemang.

Jag har aldrig fattat varför de sitter och blandar korten de har på hand hela tiden för. Tror de att det ska göra motståndaren nervös eller har alla Magic spelare utvecklat nervösa ticks genom åren? Jag har haft tur än så länge och har aldrig mött en vresig motståndare eller dålig förlorare, i alla fall inte som de visat.

När det blir lite mer allvarliga turneringar är det väldigt noga att påpeka att man inleder sin attackfas, sin main phase och sin second main phase, end step och allt vad det nu heter och jag är inte van att spela på det sättet. Ja, jag är en Magic "noob", jag vet, jag har aldrig påstått något annat heller.

Det finns en webshow på youtube som heter Spellslingers och för mig är det så Magic ska spelas. Ha roligt under matchens gång, vilket man inte alltid har, men man kan försöka i alla fall. Jag kan i alla fall säga hur Magic INTE ska spelas och det är på det sättet som klippet här under visar.



Av David - 16 augusti 2014 13:15

 


Jag var först tveksam till hur de skulle kunna göra ett South Park spel och få det att bli bra. För att göra ett spel om en komediserie måste man först och främst kunna föra över humorn från TV serien in i TV spelet och få det att funka ihop med spelmekanismen... och det gjorde dem... och de lyckades suveränt!!  Jag älskade varje minut av spelet och humorn fanns med hela tiden.


Du spelar en ny kille som flyttat in till South Park och du blir snart indragen i vad som verkar vara en oskyldig fantasy lek mellan Cartmans arme' av människor och Kyle's arme' av alver. De slåss om något som kallas The Stick Of Truth. Du får i uppdrag att ge dig ut att rekrytera olika folkgrupper runt om i South Park plus många andra sidouppdrag men som vanligt när det gäller South Park så förvandlas denna oskyldiga lek snart till blodigt allvar med rymdvarelser, FBI, nazist zombies och Taco Bell som hörnstenarna i denna episka komedisaga.


Hela spelet gestaltas som ett rollspel då stridssystemet är som sådant att varje deltagare tar sin tur där den kan utföra två handlingar i varje stridsrunda. Jag tror de använder samma stridssystem i Final Fantasy spelen. I alla fall de tidiga spelen. Allteftersom spelet går får du ny utrustning och nya vapen att utrusta din karaktär med och allt i sann South Park humor.


Är du inte förtjust i och inte uppskattar South Parks humor så är inte detta spelet något för dig. Det finns de personer som tror att South Park bara är kiss och bajs humor men de har missat helhetsbilden av hela deras genialiska komedityp. Visst är det mycket kiss och bajs humor men det är de underliggande meddelandena som har betydelse, inte att det är kiss och bajs, vilket det är många som misslyckas med att se.

Humorn i spelet är trogen TV serien. En av mina favoritdelar är när man krympte sig i storlek för att jaga efter The Underpant Gnomes. I slutet av det uppdraget fick man möta deras shaman i en boss strid som utspelade sig i dina föräldrars säng menats de hade sex i bakgrunden.

Jag satt fastklistrad framför detta spelet och hade svårt att lägga ifrån mig kontrollen. Det enda negativa med spelet var att striderna kunde bli rätt utdragna och ibland blev det lite väl många strider på raken. Men allt man gjorde var att dra en djup suck, fattade kontrollen och tog sig igenom striden för man visste att spelet hade mer att erbjuda runt nästa hörn!


 


Betyg: (Episk)

Kan köpas här: CDON på Playstation 3, Xbox 360 och PC

Av David - 15 augusti 2014 10:41

Sista inlägget om detta för nu är dioramat klart! Sista gubben målad.


 

På typ sommarens varmaste dag ställde jag mig i garaget och fixade till basen. Det är en fotoram från IKEA som jag först spacklade med väggspackel för att göra marken lite ojämn och sedan målade jag den brun några timmar senare när spacklet hade torkat.


 

 


Därefter limmade jag på gräs i två olika nyanser och lite grus.


 


Innan jag gjorde basen hade jag testat mig fram till hur jag ville placera figurerna så det var bara att limma på dem med superglue. Jag la även till lite blommor från The Army Painter, dessa kommer i blister pack klara med klister på så det är bara att placera ut dem.


 


För att liva upp dioramat lite mer så använde jag olika lådor, bensindunkar och säckar från Italeri och placera ut på marken och i lastbilen.


 


Detta blev det färdiga resultatet:


         


Jag är nöjd med resultatet, speciellt eftersom detta var det första jag dioramat jag gjort. Det var riktig roligt och det gick också fortare än vad jag trodde det skulle göra. Så det blir absolut mer dioramor framöver!




Av David - 14 augusti 2014 08:57

Denna trailern tyckte jag va bra. Inte nog med att den talar om att det är ett bra spel på ingång, den tar upp, och sätter pricken över i och fokuserar samhällets verkliga bekymmer. Det finns en sak i vårat samhälle som är roten till allt ont, till allt det dåliga. Allt ont som existerar i samhället idag kan alltid spåras tilbaka till en och samma källa. Kolla trailern så får ni se.


Presentation

Kategorier

Läser just nu

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23 24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Nördkulturen med Blogkeen
Följ Nördkulturen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se